Jag har nu haft ett par veckor semester och under den tiden fyllde min lillasyster 50 år. Hon hade bjudit in familj och vänner till vår barndomsby Jormvattnet i Jämtland, så det blev en resa på 180 mil t.o.r. för mig. Dock tycker jag om att köra bil idag och har vänner längst vägen att pausa hos, så resan gick fantastiskt bra.
Det var enormt fint att se alla som kom för min lillasysters skull. Vilken vänskap och Kärlek! Men samtidigt när jag stod och beundrade all Kärlek som fanns runt omkring min syster, var det något som rörde runt i mitt inre. Något som petade och pockade, något som inte kom till ro. Kände inte alls igen den vuxna kvinnan som jag är idag. Den pratglada, den öppna och inbjudande. Plötsligt inföll sig en bekant känsla av sårbarhet och utanförskap. En känsla som gjorde riktigt ont i mitt hjärta.
Jag insåg att jag hade omedvetet regredierat till den blyga, rädda lilla flickan som en gång i tiden levde i denna by. I detta lilla samhälle som jag kom till som fosterbarn 6 år gammal. Och som tvärtemot min lillasyster och storebror inte har så många positiva barndomsminnen ifrån.
När den insikten landade, hände något med den tunga energin av sårbarhet och utanförskap. Genom alla år som jag har jobbat med mig själv för att läka och trösta mina barndomsminnen, och genom min utbildning som Andlig Coach och Terapeutisk Healer har jag både verktyg och övningar som jag med tacksamhet tog till där och då, för att fösa bort den sista tunga energin.
Det var sen en magisk känsla när jag insåg att jag lämnade Jormvattnet samma dag som Nymånen i tvillingarna. Söndagen den 18 juni.
En Nymåne står för nystart men som också under denna tvillingperiod står för kommunikation – att ta kontroll, ansvar för tankar, känslor och handlingar – LIVET. Att välja att kommunicera med den personen som finns i centrum, som i mitt fall mitt inre barn.
Vad är det som pågår? Vad känner du? Vill du gråta, gråt. Vill du skrika, skrik. Vill du slå på en kudde för att få ur dig din sista exploderade gnistan, hämta en kudde och banka på. Och för allt i världen, ha sen också fantastiskt roligt! Njut, lek, dansa och gör sånt som du mår bra utav. Sånt som höjer din energi igen.
I skrivande stund får jag också till mig känslor som sexualitet och kreativitet – så har du passionerade känslor just nu i alla dess former så är det energier i nymånen i tvillingarna som pockar på och påverkar. Vad vill ditt hjärta? Vad har du för en inre önskad passion – Vad har du för livsuppgift som du vill förverkliga som gör att du känner dig hel?
Jag sitter nu här och känner en lätthet i min kropp. En känsla att den sista pusselbiten av mitt rädda jag som barn har lagt sig på plats i mitt inre. Den sista gnagande biten har helats under dessa dagar.
Jag lämnade den lilla Jämtländska byn Jormvattnet nu med positiva och kärleksfulla minnen. Jag dansar vidare i livet med nyfikenhet, lätthet och glädje.
All Kärlek, till dig från mig ❤️
//Anki
Tack för din berättelse! Vilken resa du gjort; både en yttre och en inre💗
Jag ska också besöka min syster snart, och hon bor i vår mormor och morfars hus, och en tid bodde mamma där. Jag tycker så mycket om att åka dit numera. När mormor och morfar levde och vi var barn var det mest ”tvångsfika” på lördagar vill jag minnas😄och köket doftade kålpudding, vilket inte var min favoriträtt.
När jag och kära syster städade vinden för många år sedan hittade vi ett litet rum med en säng allra längst in bland alla grejer, som morfar gjort till sitt. Dit gick han när mormor och han inte kom överens har vi fått veta. Morfar var stilig, och en riktig charmör, så det var inte konstigt att det fanns fler barn som ville dela arvet när han dog.
Fina Eva-Britt, TACK för att du delade dina barndomsminnen 🙏 Det där med ”tvångsfika” lät ju alldeles ljuvligt! Jag förstår att du får en positiv känsla när du åker dit, där tid tillsammans men också ”egentid” faktiskt låg i fokus. Kanske har du redan varit där, i så fall hoppas jag du hade en trevlig stund ❤️
Kram Anki
Så öppet och fint du skriver om
Dig själv ❤️ Det rörde mig ända in i hjärtat ❤️ Kram Ulla
Men åh! Tack Ulla för dina fina ord ❤️ Vad glad jag blir av att min text och min historia berörde och landade i dig ❤️
Kram Anki