I helgen var jag bjuden på en 80-talsfest, men i fredags lämnade jag återbud. Helandeprocessen pågick fortfarande sedan healingsessionen hos Ljusstjärna, jag behövde få vara i min energi. En självvald självsamhet utan dåligt samvete över att jag tackade nej till festen.
Det har varit några veckor där världen utanför har ropat ganska högt – Gör si, gör så… I fredags var det som om själen viskade – Fortsätt våga följa din stig. Nu behöver du vara en stund för dig själv.
Jag tog långa sköna promenader i skog och natur. Jag satt i min soffa och hejade fram mitt fotbollslag Skövde AIK som hade bortamatch. Jag satt på balkongen och läste feelgood och romantik. Jag drack grön matcha i min rosa mugg. Jag skickade ett betydelsefullt sms, för stunden kändes rätt. Jag mediterade och reflekterade över vad som pågått inom som utom mig under några veckor. Om relationer, utveckling, livet, att stå i sin sanning. Plötsligt satt jag med datorn i mitt knä och skrev ett nytt inlägg om…
Intentionen med min blogg.
För många år sedan sa jag till en vän att; ju mer jag tycker om mig själv desto ensammare blir jag. Jag hade inte brist på sällskap utan det handlade mer om de där djupa meningsfulla samtalen. Jag längtade då oerhört mycket efter samhörighet med människor som talade samma språk som jag. Nyfikenhet och öppenhet om att det finns något mer än vad ögat kan se. Andlighet och att våga utvecklas om känslan är att man står och stampar på samma ställe. Då för många år sedan blev känslan av ensamhet ganska tung, och bloggen kom till.
Människor är flockdjur som mår bra av att umgås i sociala sammanhang. Att känna samhörighet, meningsfullhet och gemenskap, som här under en fin helg i Västerås förra sommaren hos min vän Sanne. Här tillsammans med Jenny och Anna.
Min blogg skapades med intentionen:
- Att sprida inspiration, Kärlek, hopp – Kan jag så kan banne mig du.
- Lyssna mer på din inre kompass än det yttre bruset.
- Om du genomgår samma resa som jag påbörjade för många år sedan, med känslan av ensamhet – Att genom mina ord hjälpa dig att känna att du inte är ensam. Jag finns här.
- Att du har kraften att bjuda in ny energi om livet känns stagnerat.
- Att visa vägen till mer Glädje, Harmoni och Magi.
- Men att också visa att det är helt okej att ramla och gå vilse ibland, för vi kan inte komma ifrån att vi är alla människor och inte förprogrammerade maskiner. Människor gör ”misstag” som leder till utveckling. Vi hittar alltid en väg tillbaka. Ibland tar vi den korta stigen, ibland den lite längre. Men tillbaka hittar vi alltid, med en annan Kärleksfull och djupare sanning inombords.
Grunden i bloggen ligger i min utmattning, min högkänslighet och känslan av då en tung ensamhet. Men idag har bloggen också vuxit genom en ny energi av nyfikenhet, attraktionslagen, andlighet – Modet att gå sin väg för att hitta hem till sig själv. Jag tror att jag håller kvar den röda tråden, fast nu i en högre energivibration genom den inre resan jag har varit och nosat på.
Det jag också tycker är så fint är att jag vet att det finns några kvinnor som har följt mig sen dag ett, hur vackert och ödmjukt är inte det 😊
>> Låt aldrig ditt sinne hindra dig från att göra vad ditt hjärta vet att du kan <<
Under helgen fick jag också ett sms från en vän som jag inte träffat eller prata med under flera år. Han ville berätta att han hade skrivit en låt och publicerat den på YouTube, att jag gärna fick lyssna. Självklart ville jag lyssna och när orden kom fick jag gåshud och även en tår av förståelse och inre sanning. Synkronicitet till det jag själv reflekterat på under helgen.
Låten heter Farväl och är skriven och framförd av Urban Andersson. Att spela någon annan än sig själv, man känner sig bara falsk… In och lyssna, tryck på gillaknappen och dela!
Dela också gärna mitt inlägg, kanske någon av dina vänner som inte följer mig blir inspirerad av mina tankar.
Kram Anki
