Vem är det som har tillgång till all kunskap och information? Vart kommer den ifrån? Från en sambandscentral som vi inte kan se med det mänskliga ögat? Från Universum? Kommer de i omgångar… eller pytsas det ut lite random? Om vi leker med tanken om en sambandscentral, får vi då alla samma information? Kan det i så fall vara så att vår gåva är att tolka olika, så att informationen når ut till en större grupp som är mottaglig för olika nivåer av informationer?
Skulle det inte vara en fantastiskt rolig upplevelse att få vara i mitt huvud för en dag 😂
Jag satt en morgon och samtalade med en vän om dessa funderingar som vi båda gott och funderat på ett tag. Då synkronicitet och ”jamen det här har jag hört förut… fast med andra ord”-känslan dykt upp rätt ofta sista tiden.
För att göra ett förtydligande om sambandscentralen. Jag tycker om att tänka att vi alla har tillgång till vår alldeles egna sambandscentral som består av våra icke fysiska vänner. De sitter någonstans och kopplar ihop information och vägledning för att visa en möjlig väg för mig, för dig att gå. Det är sen upp till var och en att våga ha tillit till den informationen. Att det som kommer är sanning… trots att det inte alls är som alla andra tycker, tänker, känner eller gör. Men din sambandscentral har hittat den rätta vägen för dig att gå. Kalla det intuition, magkänsla eller något annat som landar väl i dig.
Jag minns när jag började fundera djupare på detta med kunskap och information från våra icke fysiska vänner. Det var strax innan jag gick utbildningen som Andlig Coach som Lee Seger och Sanne Soleil arbetat fram. Där fanns en meditation om en trappa och glasögon, om att nå ett annat och högre perspektiv. I princip samma meditation som jag skrivit fyra månader innan jag viste att utbildningen fanns och jag valde att gå, men med lite olika ord. Lee och Sanne var helt nya för mig då, jag kände de inte alls. Inte ens hört talas om dem innan…
En annan synkronicitet är mina ”ny/gamla” örhängen – The Circle. I ett block från 2014 då jag befann mig i början av min utmattning, hittade jag nyligen en skiss på ett par cirkelformade örhängen i kultråd. Bredvid skissen läste jag orden –
Om livet vobblar, då ställer jag mig i mitten av min cirkel och pausar en stund. Undermeningen till cirkelformen är att lämna tanketjattret utanför mitt energifält för att lättare lyssna till mitt hjärtas röst.
Ni som följer Lee har nog läst eller gjort övningen Cirkeln: att gå från att tänka till att i stället lyssna till sitt hjärta som har kontakt med något som är större än oss. Att ställa sig i sin cirkel där hjärtat finns i mitten. Hon delade med sig av sina tankar kring den metoden i Flow Summit i onsdags. 2014, när jag skissade och skrev orden, då kände jag inte Lee. Hon kom inte in i mitt liv förrän flera år senare.
Örhängena blev lite bortglömda fram till Sofia Wistam skapade sina mamma-smycken. Då väcktes ett minne av att jag har en skiss på dessa i ett undangömt block. Men då blev det inte lustfyllt att skapa då dessa blev förknippade med Sofias tankar bakom smycket. Ju fler cirklar du har, desto fler barn har du… Då var jag inne i en stor sorg som ofrivilligt barnlös. Men lagom fram till Konstnatten 2024 som var nu i september kändes de lockande att skapa fram dessa örhängen. De fick vara med på mitt vackra bord bland mina andra smycken med budskap.
I skrivande stund minns jag också att jag skrev en kort dikt när jag var sex – sju år gammal. En dikt som visade sig redan vara skriven över 60 år tidigare… som jag inte hade någon medveten ”kunskap” om…
Visst är det en ganska spännande och nyfiken tanke att bolla med? Vart kommer all kunskap, vart kommer all information ifrån? Och förvaltar och förmedlar vi dem på olika sätt?
Massa massa kärlek till dig från mig💜
//Anki
💚 Till KONTAKTSIDAN
💚 Vill du få Inspirationsmejl från mig en gång i månaden? Anmäl dig då HÄR
💚 Vill du få alla mina inlägg när de kommer, plus lite extra? Följ mig på Patrion – Livsenergi med AnnChi