Under vandringen som jag skrev om i förra inlägget Kraftplats och systerskap, samtalade vi också om att vi båda gick omkring med en liten skavande känsla inombords. Inget tungt eller dränerande, utan mer som en saknad pusselbit som ligger och skramlar. Och ni som följer mig vet vid det här laget, jag är inte främmande att be om hjälp när jag själv inte hittar svaren.
Utan tvekan visste jag vem jag skulle till här i Skövde då hon någon dag tidigare dök upp i en meditation, så dagen efter vandringen bokade jag en tid hos Linda på Ljusstjärna. Healingmassage inklusive vägledning. Tacksamt fanns en ledig tid samma vecka, fredagen den 16 maj.
Jag bad om en intuitiv massage då jag inte visste var den saknade pusselbiten fanns.
Linda började massera mina axlar, nacke och rygg men drogs till mina fötter, och undrade därför om det kändes okej för mig att hon masserade dem. Självklart fick hon ett ja.
Efter en stund kände jag hur det brände till i svanken. Jag funderade på om hon satt igång en värmedyna för jösses vad det brände. Sen kom en oerhörd värk i båda benen, och andra inre förnimmelser.
Jag är själv healer och intuitiv men blir alltid lika uppspelt och härligt förundrad över magin i helandets kraft, och alla filmer av inre bilder som spelas upp. Allt är energi, vi är alla ett, jag känner det så oerhört starkt. Det är så himla häftigt!
Värken jag kände i benen var växtvärk som kom som en tydlig påminnelse från min barndom. Under massagen såg Linda en flicka vid min högra höft. I vägledningen kom de klockrena budskapen.
Jag hade enorm värk i kroppen efter att jag flyttade till min fosterfamilj i Jormvattnet som sjuåring, det togs till och med massa blodprover på om jag var reumatiker. Idag som vuxen kvinna och utbildad terapeut och healer förstår jag varför den lilla flickan hade så oerhört ont. Varför hon också kände sig så vilsen, ensam och inte hörd. Att vara starkt intuitiv och andlig som barn, utan någon att vända sig till kan bli tungt. Min älskade fostermamma gjorde så gott hon kunde, samtidigt som hon delade med sig av sina vägledande ord…
Ett starkt helande skedde när jag var hos Linda på Ljusstjärna. Jag tog därför ledigt veckan efter för att jag behövde vara i min egen energi, utan måsten och andras påverkan. I naturen hittar jag min kraft. Packade därför min ryggsäck i måndags och gav mig av mot Billingeleden.
Vid mitt lunchställe vid Ymsingsborg ställde jag mig vid kanten, blundade, andades förlösande och sträckte samtidigt båda händerna upp i luften. När jag öppnar ögonen igen ser jag hur en stor brun rovfågel flyger rakt mot mig och girar uppåt, bara några meter framför mig. En sån magisk känsla!
Efter jag ätit min lunch satt jag och smuttade på mitt medhavda kaffe, tog fram tarotleken jag hade med mig för dagen och drog ett kort. Hela jag fick gåshud från fötter upp till kronchakrat när jag såg bilden jag nu höll i min hand.
Av 78 kort kom samma tarotkort som Linda såg i sin vägledning till mig, Det älskande paret, bredvid en kaffekopp på toppen av ett berg. Där också en hök visade sig under vägledningen med budskapet – Lita på det du ser och får till dig.
Jag ska fortsätta leva mitt liv för jag älskar verkligen det liv jag har idag. Tänk om den lilla sjuåriga flickan visste hur lätt, magiskt och Kärleksfullt hon skulle må som vuxen kvinna.
Jag ska fortsätta Vara mot andra som jag önskar andra var mot mig, men mer selektivt – Livet handlar om balans i att ge och få tillbaka.
Jag ska också fortsätta landa i det som pågår och vänta med tillit på det där huset på landet, med vattenpumpen och mannen som kan meka med bilar som också kom i Lindas vägledning. Hon såg mycket mer än vad jag delar med mig av i detta inlägg.
Jag är heller inte främmande att lyfta någon annan, för mig handlar det om systerskap och Kärlek. Idag vill jag lyfta Linda. Tack för att du letade rätt på min vilsna pusselbit.
Önskar nu dig som läser mina ord, många och magiska stunder – Lita på det du ser och får till dig.
Kan jag så kan du…
Varma kramar Anki 💗
