Just nu står jag och funderar på vad Universum egentligen försöker säga mig. Med en krånglande rygg och en bil som plötsligt börjat låta ”bubblande” under huven och dessutom blivit trög att styra, åt båda hållen. Åt vänster och höger… Feminint och Maskulint… Yin och Yang… Visst känns det nästan som om livet försöker fånga min uppmärksamhet? Och båda kom utan förvarning.
Livet, livet, livet… 🙈😂
Det får mig att tänka på uttrycket att ”tala samma språk”. Måste vi använda samma ord, tänka lika och se på livet på samma sätt? Eller kan det handla om något helt annat?
———-🦋———-
Vad innebär det egentligen att tala samma språk?
I relationer
Här kanske det inte handlar om att tycka lika, utan snarare om att förstå hur den andre älskar – och vill bli älskad. Ungefär som en vilja att lära sig den andres dialekt. Inom mig hör jag hur någon viskar – I en relation är det inte alltid de vackraste orden som betyder mest, utan snarare en känsla av att vara förstådd, sedd och hörd.
I andliga kretsar
Vi använder uttryck som ”höga vibrationer”, ”energi” och ”uppvaknande”. För mig kan sådana ord skapa en känsla av gemenskap och igenkänning. Men de kan också skapa avstånd.
För tänk om människor egentligen beskriver samma erfarenhet, men använder helt olika ord? En psykolog kanske talar om anknytning. En poet om kärlek. En spirituell person om själen… Samma uttryck kan i grunden peka mot liknande upplevda erfarenheter.
Men, i grund och botten tror jag att det här också handlar om igenkänning. Om att dela en nyfikenhet inför livets alla magiska mysterier. Intuition. Drömmar. Tacksamhet. Synkroniciteter. Naturens visdom och läkande kraft.
Det mänskliga språket
Vi kommer från olika kulturer, har olika erfarenheter och bär på olika livsåskådningar. Ändå känner vi igen tårar. Skratt. Värme. Ömhet. Kanske är det därför ett leende kan förstås över hela världen… Vi behöver inte tala samma språk för att känna igen något mänskligt hos varandra.
I vardagen
Någon håller upp en dörr. Någon lyssnar utan att försöka fixa. Ett leende i kön på mataffären. Grannen som vinkar när du går förbi… Här blir språket omtanke.
”Ibland är det inte orden som förenar oss – utan viljan att verkligen mötas. I det vi gör, snarare än i det vi säger”.
För mig handlar det inte främst om orden i sig, utan istället om hur jag lever. Till exempel…
- Möta människor med nyfikenhet snarare än dömande,
- Att kunna vara närvarande utan att behöva fylla tystnaden,
- Se människors sårbarhet bakom deras beteenden,
- Leva utifrån mina värderingar snarare än mina impulser.
- Men också, våga lämna när något skaver.
Då blir ”språket” ett sätt att vara, inte bara ett sätt att prata.
När Universum blir lite väl tydlig
Och kanske är det precis det Universum försöker säga mig just nu. Att ibland stannar livet upp oss på de mest märkligaste sätt. En krånglande rygg. En svårstyrd bil. Lyssna, det är något jag vill berätta…
Just nu ropar jag högt tillbaka – Jag lyssnar, men kan du vara mindre ekonomiskt kostsam och liiite mer tydligare. Tack.
Jag önskar dig en riktigt fin dag, fylld av de där små magiska ögonblicken när du känner att världen faktiskt talar tillbaka. På ett mjukt sätt… 💚
Med hjärtat som kompass – Anki
Och för dig som brukar lyssna på min inspelade text på YouTube, ja idag ser inte filmen ut som den brukar. Jag har testat ett nytt verktyg så det blir lite förändring även på den sidan. Just nu vill min estetiska Vågen-ascendent ”göra om och göra rätt” då den inte ser ut som jag önskade… men små steg är också framsteg viskar min Norra nod Vattuman tålmodigt 😉
💚YOUTUBE – Luta dig tillbaka, blunda en stund och lyssna på dagens inlägg.
💚 Vill du få texten direkt till din e-post samt lite extra bonus och första tjing på tips och erbjudanden? Tryck då HÄR
💚Att läsa mina texter är gratis, men jag tar tacksam emot en donation via swish 070-6520974. (Skriv ”gåva”), Tack 🙏
💚Vill du dela inlägget och tipsa andra om min hemsida och det jag skapar, då blir jag jätteglad 🤗